Idag var det så dax för vår debut inom söket. För ca tre veckor sedan tyckte Maja att vi skulle anmäla oss till en lägresök tävling. Jag var något mer tveksam då vi inte kört sök på säkert ett år. Vegas är ju en väldigt duktig spårhund och väldigt säker i skogen.. men jag vet att han älskar att springa och leta efter figgar i skogen också. Han är ju ganska bra grundtränad i sök (främst då räddningssök) Så hans vilja att hitta figgar är det inget fel på men i tävlingssök måste man ju även ha ett system. Lite töntigt men så är det och det leder till heta diskussioner ibland. Vi har således använd dessa tre veckor till att försöka lära Vegas att söka i system. Det har gått framåt men inte riktigt där ännu. Men från att ha gjort bakslag på alla slag har han gått till att göra helt ok framslag. Så en bit på väg är vi. Det som är det stora problemet är om figgarna ligger ute längre fram i rutan.. då har han en tendens till att dra långt fram i rutan. Men eftersom att spårsäsongen är slut så behövde vi ju något annat att syssla med ett tag. Så vi antog "utmaningen"

Dagen inleddes med kallt väder och en tidig uppstart. Samling ute vid vackra drottningholm. Dagen inleddes med väntan.. men den här gången hade jag sällskap av Maja så det gick fint. Även tävlingsledaren Emma är ju känd sedan tidigare så vi snackade bort tiden så det kändes helt ok. Väl på plats i skogen skulle de börja med högrehundarna så Vegas och jag tog en sväng i skogen och värmde upp med lite skallmarkeringar och inkallningar med framslag. Han kändes pigg och superglad. Efter en stund var det vår tur. Jag gick fram för att titta på rutan och under tiden satt tydligen Vegas och ryckte som att han var redo för start och skulle bara rusa rakt in i rutan.. Jag gjorde en tabbe som kostade poäng. Jag gick in i sökrutan med hunden kopplad... och jag skickade hunden utan att stoppa undan kopplet. DET var inte populärt hos dagens domarlag.. Började skicka åt höger.. ingen träff och han gör ett ganska stort slag. Skickar på vänster kanten och ganska snabbt viker han av inåt mot rutan, efter en stund kommer det ett skall.. sedan lite tyst.. sedan flerskall och jag springer ut. Napp på den dolda figgen. När figgen kommer upp ur lådan vill Vegas gärna fram, men sen inga problem med transporten in. Skickar åt höger, ett helt ok framslag.. skickar åt vänster, han är borta lääänge.. jag ropar en gång ingen hund.. efter en stund börjar han skälla lååångt borta. Då har han hittat figgen i sluthörnet. Så han drog kanske 70 meter på det slaget.. så på två slag har han sök av 100 meter och hittat två figgar... Inte så mycket till system kanske.. Sen skickar jag höger och går en rätt lång bit, då kommer han tillbaka ungefär där jag skickade honom. Skickar ut på vänster sidan men det blir ganska grund, eftersom att han sök av där redan. Skickar till höger och han är borta en stund, sen ser jag honom ta sig upp för ett berg och där kommer ett skall som följs av flera. Vi hittade alla figgar men mycket mer än så var det inte.. haha. Vi gjorde nog 7 slag totalt på rutan. Jag såg på Vegas direkt vi gick in i rutan att ok, bästa att jag sköter detta då morsan inte verkar ha koll. Han hade stenkoll och körde sök 'a la vegas. Ja han skötte ju sig och sprang, markerade och det bästa av allt hittade figgarna. (vilket enligt min åsikt är det viktigaste.. men jag vet att det inte är korrekt enligt tävlingsgrenen sök)

Jag fick mest skäll och Vegas fick beröm av domarna.

Jag måste tänka på att ej föra min hund kopplad in i rutan, inte gå så lång på stigen. Det gjorde jag för att Vegas sprang så breda slag att det "kändes onödigt" att skicka flera gånger. Vi fick betyg 7 och 7,5. Jag fick skäll för koppelmissen och att jag vid något tillfälle tog i honom. Vi fick också avdrag för att vi inte hade något system. Vegas fick beröm för sin arbetsvilja/glädje. Att han markerade bra och tydligt (men jag tyckte att han markerade sämre än vad han gör på träning) De sa att han kommer kunna gå lång om jag bara styr upp lite. Lite mer ordning och reda önskades=) Och ja det kan jag hålla med om.. Veggi körde lite enmans show idag, men hej vem gör inte det ibland?

Tillbaka på klubben för budföring, som gick bra. Fick ge dk för att han skulle springa, sedan gjorde han en båge på tillbaka vägen. Så lite avdrag där 8.5 blev det. Jag är nöjd vi har bara tränat typ tre gånger med skytt. Sen platsliggning som han låg hur stabilt som helst på så 10.

Sen var det dax för lydnad. han kändes fin och glad. och jag var avslappnad och inget nervös. Lägrelydnaden är ju kul och kort så det kändes bra.. Av den ena domaren fick vi bara 9or 9,5 och tior på allt. Den andra var lite hårdare och gav som sämst en åtta men även där mycket 9or och tior. Jag är jättenöjd med vår lydnad. Det hela slutade med 503 poäng och en klassvinst.  

Han är mångsidig min Vägzy och ställer upp på allt. Det kanske inte var opptimalt att tävla efter bara tre veckors god träning men äsch.. Det var kul att pröva på och den här gången funkade det bra. Nu har vi gjort en plan för vinterns träning så kommer vi köra högre till våren. Kul! Så håll tummarna för lite snö denna vinter så att man kan vara i skogen.

En trevlig tävling med många trevliga bekanta att prata med, och såklart bästa Maja sådant gillas. Speciellt för en som har lite svårt med väntan. Denna gång gick det superbra och jag kunde behålla både nerver, fokus och pepp hela dagen. Grymt skönt att avsluta brukssäsongen på detta fina sätt. Heja oss!! Det tar vi med oss inför nästa år!!

I onsdags körde Vegas sitt första sökpass på kanske ett år. Han tyckte det var kul kan man säga och sprang hellre än rätt.... I fredags åkte vi till Enköping för att träna med Maja och doggsen. På fredagskvällen innan fredagsmyset så körde vi ett pass sök till. Vi körde i en oavvallad ruta, där fokus låg på raka skick och att testa tomskick med framslag. En rätt laddad hund gjorde väl att det blev sådär. Men ja lite bra grejer fick vi till. Han markerad bra utan belöning och sprang lika glatt ut på nästa skick ändå och lite sådär. Till på lördagen hade vi en ny plan. Korridorer med fokus på raka sick och framslag. Det var bara Maja och jag men det gick utmärkt att figga för varandra. Vi fick till ett riktigt bra pass där vi åt lunch ute i solen för att sedan köra hundarn ai korridorerna igen. Sen åkte vi hem för att vila lite och prata om nästa pass.

Vi startade eftermiddagspasset med skotträning på klubben. Platsliggning för Link, MH-skott för Jamma som gick perfekt och sedan budföring med skott för Vegas. Sedan bar det av till skogen igen för ny ruta och nya korridorer och nya figgar.. Bra lördag!!!

Idag söndag har vi kört först korridorer och sedan gjorde vi om dem till en hel ruta. Korridorerna går bra,, jag har koll och tycker att Vegas sköter sig på det stora hela bra. Han kan ibland välja att slå bakåt fast att det ej är vallat där.. men man kan "fela" honom och skicka igen och då blir det framslag. Sen skulle vi köra honom på stor ruta och då blir det lite mer kaos. Han springer så fort att helt plötsligt har han rört sig typ femtio meter frammåt i rutan och korsar nästan stigen i sin iver att söka reda på sina figgar.. och jag har knappt hunnit börja gå... Ibland är springsjukan inte den bästa sjukdomen... det kan lätt bli fort och ännu fortare, helst överallt NU!!! Men han hittar ju oxå figgar... han markerar helt ok för att ha haft uppehåll ett år.. Nu är det "bara" det där med systemet som ska till oxå. Helt klart kul och utmanande.

Vi avslutade dagen med att äta mat tillsammans och prata igenom hundarna, vad ska man tänka på osv. Vi fastnade i en diskussion om vindar, framslag, hitta figgar oavsett vind, hur kan en hund missa en pinne i spåret, och hur kan en hund missa en figge i söket. Delade meningar men vi kunde gemensamt komma fram till att "de borde ej" missa en figge.  Fick nöja oss med det, eftersom att ingen ännu kan "tala" med hundarna och få svar. Det vi också kunde enas om var att träning ger framsteg OCH det har vi sett i helgen. Dessutom har vi också lärt oss att sök ej behöver ta sjuklång tid om man är effektiv. Vi har kört 5 pass sök i helgen och vi har varit mellan 2 till 4 personer. Allt går med lite planering och effektivt spenderande av dagsljus.. Sen skadar det inte om man har en Maja med sig i sin sökgrupp. Hon kan det där med vind och grejer. Och hon är sjukligt bra på att styra upp och effektivisera! Heja dig Maja!!! Helt klart en bra helg! Med massor av god hundträning!!!

I lördags var det dax för att Jamma att ta sig ut på tävlingsbanorna. Vi har sista tiden sysslat lite grann med kedjor och kommendering, men inte speciellt mycket. Det som har varit är att jag tyckt att Jamma haft fin attityd på sistonde både till träning och till belöningarna som jag erbjudit. Jag hade tänkt att starta henne i appellspår först men kände att tiden inte räckte till det så en lydnadsetta kändes perfekt. Hon har haft lite problem med att skilja på ligg och stå och allt har varit ligg men sista passen tycker jag att det lossnade och hon erbjöd rätt beteende på rätt signal allt oftare. vi skulle i varjefall tävla i skutskär igår och vi har ju oxå ett landställe där så dagen till ära hade vi publik i form av bror och mamma. Samling klockan nio och det kändes helt ok. Jamma var glad och pigg på morgonen och vi kände oss laddade. Väl på plats fick vi info om att det var en domare som skulle dömma och att de skulle börja med eliten...redan där började jag ana oråd.. Lite konstig info följde sedan att de skulle göra platsliggning för eliten och trean men sedan köra på med momenten. Vi tittade en stund men sedan sa jag att vi kunde åka en sväng och slänga sopor osv. Vi sticker iväg och som av en slump åker vi förbi klubben påväg till affären och jag får se att de har fortsatt med platsliggning för klass två och att det lär betyda att klass 1 oxå ska köra plats nu.. Ut med Jamma ur bilen och värma upp henne lite. Det blev en lugn platsliggning och Jamma la till och med ner hakan i marken. Sen fick jag ge dubbelkommando på uppsittet (ett vanligt problem) Direkt till tandvisning där Jamma satt fint efter bara en liten hälsningsattack Hon fick kommentaren åhh ssååå söööt hon är av domaren. hahha ingen kan motstå smöröron charmjamma! Nu var väl klockan kanske tio och nu var det bara att vääääänta. Herregud vad vi väntade... Jag tror att alla blev jäkligt less tillslut, brorsan höll på att dööö av tristess och mamma hade panik för allt annat vi skulle hinna med.. men ja allt som allt så väntade vi i 4 och en halv timme. Inte konstigt att vi inte var på topp... Sjukt dåligt upplägg tycker jag!! Hade varit så mycket bättre att kalla klasserna till olika starttider. Och jag som är så otroligt bra på att hantera väntan nu verkligen, blev superstressad och visste inte hur jag skulle värma Jamma. När jag väl tog henne ur bilen var hon trött och seg och inte med mig som hon brukar. Vi försökte värma upp och peppa igång oss men nej. Hon kändes frånvarande och gled  tillbaka i att alla kommandon betydde ligg typ så innan start försökte jag peppa mitt stå kommando med bra belöning men det hjälpte ej. Hon gick ett ok fritt följ, släppte lite i helt om och språng. en åtta i betyg fick vi. Sedan fick jag ge dk på typ resten av momenten på uppsittet efter läggandet, på inkallningen, hon la sig på ställandet, hon blev sjukt nyfiken på hinken som TL tog apporten ur, där fick jag nästan inte med mig henne till hoppet. (något att träna på) Väl vid hoppet fick jag ge dk för att få henne att starta. så nja det var väl ingen bra tävling direkt. Jag tyckte inte att hon svarade så bra på mina förberedande signaler som hon brukar eller mina tävlingsmässiga belöningar. Hon gjorde ett okej jobb. men trots alla dubbelkommandon som jag fick ge så hade hon fart och precision. Så det finns där. Nu har vi bara lite attitydsträning att jobba med både på hund och förare. Det var i varefall spännande att tävla med henne och jag vet nu lite mer hur jag ska jobba med henne. Hon är en annan typ än Vegas men hon har jättemånga fina sidor som jag måste bli bättre på att plocka fram. Jag måste hitta en uppvärming som funkar till henne och jag måste hitta ett sätt att nå henne även när hon är lite trött och off. Vi måste hitta bubblan. Resten av helgen har vi spenderat i skogen på långa promenader och på landet tomten med bus och träning för hundarna. samt med god mat och en hel korg full av kantareller så även mamma blev nöjd. Känns inte som någon större risk/chans att de följer med på någon mer tävling i varjefall. Sjukt mycket väääääntan. Men nu ska vi ladda om och lägga om träningen lite.

I fredags åkte vi till Borlänge för att vara med på deras elitspår som var på lördagen. Samling tidigt så vi bodde på vandrarhem under natten. Det var rätt mysigt. Väl på plats så drog vi start nr nio och var med i grupp nr 2. Platsliggning utan problem fick börja dagen. Sedan började det som är det svåraste med brukstävlingar tycker jag... Att vänta! Vi fick vänta en och en halv timme innan vi åkte ut till spåren. Men väl på plats i skogen flöt allt på bra och domaren kom enabbt till oss. Selade på och gick till rutan. Vegas gick ut rakt och fint till bakkanten på rutan och hittade spåret där. Det bar bestämt av åt vänster vilket visade sig ännu en gång vara rätt håll. ( vi har haft vänster upptag på alla årets tävlingar, undra om nästa år blir ett höger år=) Sen började jakten på pinnarna, Vegas spårade sjukt bra och noggrant i ett lagom tempo. Det gick som på räls och han plockade pinne efter pinne.. Efter en mycket kort stund hade vi fyra pinnar redan, sen dröjde det lite till innan den femte kom. Hoppet om alla små pinnar infann sig igen.. Och ja visst blev det så. När Vegas vände sig om med den sjunde pinnen i munnen så dog jag en smula av lycka. Vi har aldrig haft full på ett spår.. Jo appellen men inte sedan dess. Knappt ens på träning. Sen efter bara kanske 20 meter efter sista pinnen fann vi också slutet så hitill var allt frid och fröjd. Vegas fick såå mycket belöning och beröm för att han är den bästa jäkla hunden i världen. Vi var ett bra team. Och jag gjorde även här ett inlägg på fb om att jag inte bryr mig om hur resten går för fullt på spåret var vår målsättning för dagen. Detta visade sig tyvärr inte stämma... Tillbaka för klubben där det blev lite väntan inför uppletandet. Värmde upp Vegas på ett bra sätt. Han kändes lugn och redo för sin uppgift. Rutan var stor öppen och fin. Började att skicka i det högra hörnet. Inget napp utan vegas rörde sig nedåt i rutan. Tog in honom och skickade ut honom igen. Napp i det vänstra hörnet. Bra! Snabbt ut igen och fick även nu träff efter lite letande, ganska långt in mot kanten av rutan. Skickar ut igen och det ser ut som att han fastnar på en gammal lega men snart börjar svansen gå och han hittar ett nytt föremål. Nu förstår jag att vi har missat ett föremål på högerkanten. Så förflyttar oss dit och börjar skicka Vegas han springer ut på djupet och sedan springer han och letar där ute. Tyvärr så går tiden ut men jag tycker att han jobbar fint hela tiden och slog ej över i springsjuka. och jag skötte mig bra och hade koll på vart han plockade föremålen. Skulle väl ha skickat på högerkanten lite snabbare. Men nöjd med hur han jobbade.  Nu kom dagens lääängsta väntan. Det visade sig att jag hanterade den dåligt trots en bra plan innan ( tyvärr dog min telefon så jag kunde ej lyssna på musik som var min plan) Såg många fina hundar på lydnaden innan det var dax för oss. Värmde upp honom för kort. Hade dåliga/ negativa tankar med mig in på plan. Och för en sådan hund som Vegas är kan man inte dölja något han läste av läget direkt och reagerade med lugnande beteenden så som vända bort blicken, slicka sig om munnen, ta ut lite avstånd till mig. Allt för att få koll på läget. Jag såg de här signalerna tydligt efter fria följet och ännu tydligare efter inkallningen. Men jag körde på ändå. Med facit i handen skulle jag tagit några djupa andetag, tagit mig tid att försöka lämna negativa tankar bakom oss och gå in i bubblan med Vegas. Trots detta kämpade Vegas på och försökte sitt bästa. men han var på tå och väldigt känslig för mina signaler. jag gjorde noll för att hjälpa min hund och känslan var minst sagt sämst när vi lämnade planen. Vegas missförstog mig helt på hoppet och trodde det var dax för belöning, han hoppade därför ut men väldigt snett mot utgången och då klarade han ej att hoppa tillbaka utan gick runt. sen halkade han på stegen och trillade ner några steg. Jag får bara hoppas att Vegas är av den förlåtande typen och inte låter detta påverka honom längre fram. Så vi gick ut stenhårt men klarade oss inte ända fram. Vegas var än en gång duktig och jag var en än gång lite mindre duktig, typ sämst. Vi blev trea på 547 poäng (certpoäng) men med en tråkig känsla och dagen fina spårarbete kändes avlägset. Till nästa säsong behöver jag jobba på att hantera väntan, att kunna ladda om, att hjälpa min hund alltid oavsett vad som sker. Att inte svepas med eller påverkas av andra. Vegas ska nu få vila från hårdare träning ett tag och vi ska göra lite andra saker medan jag funderar ut en bra plan. Vissa moment behöver mest underhållas medan vissa behöver mer grundträning. Perfekt för senhöst och vinter. Det jag tar med mig från dagens tävling är hans otroligt fina spårarbete och påsläpp. Hans fina attityd i uppletande rutan och att han jobbade så fint. Att han fick en tia på tungen, med galopp både ut och in. Att han fick betyg nio på skallet trots hans väldigt sammanbitna matte. Det jag inte vill se igen är min taskiga attityd och negativa tankar. Hur kan jag kräva/vilja ha fin attityd från min hund när jag inte ger det tillbaka? Nä skärpning! Vägen hem kändes lång men med en laddare till telefonen, bra musik och fina vänner som väntade så gick det hyffsat fort ändå. Kvällen blev lyckad och vi kan ju om inte annat dra lite lärdom av detta=) Så inget ont som inte har något gott med sig... TYP! spårsäsongen är kort och den är för vår del över nu. Nu får vi ladda om och komma igen nästa vår!