Efter beskedet om Loks höfter så stannade den mesta av träningen av. Vi var tvungna att slicka våra sår och vi är nog inte helt med på banan än. Nu för tiden kontrollerar jag alla rörelser han gör, speciellt från vila till aktivitet. Lok verkar dock vara ganska oförstående och är precis som vanligt, lika busig och lika vild. Han påminner mig om att leva i nuet!

Vi strök snabbt ett streck över en sökkarriär för den lilla och fokus nu är på spåret. Min plan med Lok har alltid varit spår och då att ta oss så långt vi bara kan!! Helst till stjärnorna men gärna ännu längre:) det målet får ändå stå kvar för nu.
Vi har varit hos vår fystjej för en koll och hon tyckte att han kändes bra musklad. Lite sämre på vänster sidan och lite spänd/kort i höftböjarna och bäcken. Vi fick order om massage varannan dag och annan rehabträning. Hundarna fick även börja simma två pass i veckan med start i måndags. Det var livat värre tyckte Lok. Han skrek av glädje och drack/bet i vattnet och simmade sitt snabbaste runt runt i poolen. Det känns ju som en funkande grej att syssla med i varjefall:) vi jobbar även mycket på pilatesboll och med kavalletti. Allt för att träna de små musklerna och stärka höfter/rygg. Vi får sedan se vart allt detta leder oss.

Vi pendlar dock dagligen mellan hopp och förtvivlan. Ibland känns det som att han ska bli den starkaste och mest rehabade hunden i historien och ibland bara gråter vi!! Vi hoppas och önskar dock att han ska leva massor av aktiva år ändå.

Hans päls har fått ta emot många tårar på sista tiden. Kanske därför den är så trasslig?!

I måndags var vi på röntgen. Två syskon röntgades på morgonen på måndag och en brorsa hade röntgats veckan före. Det kom lugnande rapporter om att allt såg bra ut. Så var det då dax för Lok.

Hon började med att röntga armbågarna och kom tillbaka och sa att allt såg bra ut. Pust!

Vi forsatte med höfterna och när hon kom tillbaka efter att ha tittat på den bilden sa hon tyvärr ser höfterna inte bra ut... Ehhh va? Jag blev chockad och fattade inte vad hon menade. Hon sa att han hade pålagringar och frågade om jag misstänkt något.... Nej det har jag inte sa jag. Vi började prata lite om rehab och muskler och så. Hon tyckte även att det var bättre att det var höfterna och inte armbågarna då hudar har mest vikt på frambenen. Jag bad om att få se bilderna och hon försökte visa och förklara. Men helt ärligt så var jag rätt skakis så jag förstog inte så mycket mer än att det såg dåligt ut:(

Idag kom resultatet två hundar fick A en fick B och Lok fick D.

Så idag är en dålig dag! Även fast jag var lite förberedd så blev det ändå en käftsmäll. Min fina bästa häftigaste valp är trasig på insidan. Det känns så jävla fel.  Som tur är har han inte visat någon smärta hitills han har aldrig varit halt eller så utan han är ju en racerhund utan dess like. Jag vet inte om det är bra eller dåligt just nu dock...

I veckan som kommer ska vi ringa skk för en mera utförlig rapport, boka tid hos våran fys tjej för att få en rehab/uppbyggnadsplan. Sen får vi se efter det.

Finaste Lok alltid glad och full av bus!