Höst och vintermörkret är här. Jag hade glömt hut otroligt opepp man bli. Inget känns kul, det är mörkt, det är lerigt, det är kallt, det är blåsigt. Man har inget mål (tävling) för sin träning, det känns långt borta att vara på topp i april 2013. Men ändå vad ska man göra, oavsett årstid och väder så väntar det peppade tränigssugna hundar hemma. Med glöd i blicken och krut under tassarna. Så det är bara att ta sig samman och söka efter den där lilla gnistan som ändå gör att man söker sig ut på träningsplanen och skogen, varför gör man det? För att bli bäst? nja! men en anledning är för att hundarna ska må bra, de är aktiva hundar man skaffat sig så bäst att leverera även när man helst av allt önskar sig tre guldfiskar. Men oftast så gör jag det av den enkla anledningen att jag älskar det. Jag älskar att träna de där knasiga hundarna, jag älskar att fundera ut lösningar, att testa, söka efter ny kunskap och att disskutera lösningar med andra nördar. Den där känslan när hunden gör precis så där som var ens målbild oavsett om det sker en gång på träning eller resten av hundens liv. Och oavsett vad det är, liten enkel skitsak eller stor jättesvår kedja, det är då det känns så häftigt att jag har varit en del av det där. Jag har kunnat förmedla och lära ut precis det DÄR till en annan individ. Det är glöd, det är passion! Men under de mörka månaderna kan jag väl ärligt säga att glöden kanske är lite åt det svalare hållet.

Idag fick det bli ett rätt oseriöst uppletande, River var med och vallade rutan och jag slängde ut 10 saker på en rätt liten yta. Vegas fick öva sig på att hitta träff rakt utan för mig, att där jag skickar där finns det grejer. Han fick även öva sig på att INTE tugga och hejj vad bra det gick. ut med sakerna igen för sen var det lillans tur, hon är så fin, springer ut i fint tempo, letar och hittar och avlämnar med fin fart in. Tre saker fick hon hämta innan jag inte ville utman mer, utan lämna en smak av mer. Vegas fick sedan i rasande fart hämta in resten tävlingslikt och utan belöning. Bra strörning i form av främmande man som gick rakt genom rutan. Inga problem sa den jobbinriktade veggisen och fortsatte med sitt uppdrag. dagens klantigaste var när jag skickade hunden och trodde det låg ett föremål kvar.Det gjorde det inte för den låg i högen blande de andra snyggt avlämnade sakerna. Men Vegas var glad ändå och fick som belöning hämta valfri sak från högen med redan uppletade saker. Han valde en sockervind så klart. Finns att jobba på men farten och glöden att hitta är det inget fel på.

Efter detta åkte jag till klubben där det var snormörkt, tände lampan ocg det kändes inte som det skulle hjälpa men det gjorde det och blev riktigt ljust. Bara att köra igång. De tre hundarna fick komma ut en och en och träna för två korvar var. Jamma började, hon tränade korta kedjor med ligg, stå och inkallning, stå, hopp. Har som plan att träna in en tävlingsriktig belöning innan den riktiga belöningen kommer. Ett projekt men känns som användbart på jammet. River fick öva sig i att kedja några olika tricks och att använda avståndsbelöning. Det var svårt. vegas fick träna dirigering på lååånga avstånd. Men att även här hitta rakt ut där jag pekade. Hör och häpna han sprang rakt!! Sen fick han nöta lite fotgående och kryp. Sen fick Jamma komma ut igen och träna lite grundövningar så som att växla snabbt mellan två saker, springa snabbt tillmatskål på kööör kommando. Runda en soptunna med snabb fart på varierande avstånd. Som avslutning fick hon träna fokus i utgångspos. på olika ställen på planen.

Det var det.. Inget som lär ta oss till SM, men liite nöjdare hundar kunde nu tänka sig att följa med hem. Så har vi den där Jamma, hon är en rolig hund. Supersöt är hon också och gosig. Jag håller på att leka med tanken vad jag ska göra av henne. Ska hon vara en ren brukshund där vi ska gå all in på brukset. Göra henne till en manisk spårhund eller ska hon bli en häftig lydnadshund med detaljer och fart...?Just nu är hon ett mellanting, hon har mycket fina detaljer som kan bli en superfin helhet med rätt vägledning i både brukset och lydaden... Hon är speciell den där lilla. Min lilla prinsessa som är den som hittar på bus när hon får tillfälle och som alltid möter mig med en tokig blick, och glad svans.. hon vill vill vill massor!!

I helgen har vi dock både spårat och tränat upplet. Jag blev pepp på svåra kortare spår till Vegas med mycket knas i. Blev även pepp på att Jamma gjorde fin fina lösrullemarkeringar. Så nu har vi saker att öva på innan snön kommer. KUL!! 

Idag var det så dax för vår debut inom söket. För ca tre veckor sedan tyckte Maja att vi skulle anmäla oss till en lägresök tävling. Jag var något mer tveksam då vi inte kört sök på säkert ett år. Vegas är ju en väldigt duktig spårhund och väldigt säker i skogen.. men jag vet att han älskar att springa och leta efter figgar i skogen också. Han är ju ganska bra grundtränad i sök (främst då räddningssök) Så hans vilja att hitta figgar är det inget fel på men i tävlingssök måste man ju även ha ett system. Lite töntigt men så är det och det leder till heta diskussioner ibland. Vi har således använd dessa tre veckor till att försöka lära Vegas att söka i system. Det har gått framåt men inte riktigt där ännu. Men från att ha gjort bakslag på alla slag har han gått till att göra helt ok framslag. Så en bit på väg är vi. Det som är det stora problemet är om figgarna ligger ute längre fram i rutan.. då har han en tendens till att dra långt fram i rutan. Men eftersom att spårsäsongen är slut så behövde vi ju något annat att syssla med ett tag. Så vi antog "utmaningen"

Dagen inleddes med kallt väder och en tidig uppstart. Samling ute vid vackra drottningholm. Dagen inleddes med väntan.. men den här gången hade jag sällskap av Maja så det gick fint. Även tävlingsledaren Emma är ju känd sedan tidigare så vi snackade bort tiden så det kändes helt ok. Väl på plats i skogen skulle de börja med högrehundarna så Vegas och jag tog en sväng i skogen och värmde upp med lite skallmarkeringar och inkallningar med framslag. Han kändes pigg och superglad. Efter en stund var det vår tur. Jag gick fram för att titta på rutan och under tiden satt tydligen Vegas och ryckte som att han var redo för start och skulle bara rusa rakt in i rutan.. Jag gjorde en tabbe som kostade poäng. Jag gick in i sökrutan med hunden kopplad... och jag skickade hunden utan att stoppa undan kopplet. DET var inte populärt hos dagens domarlag.. Började skicka åt höger.. ingen träff och han gör ett ganska stort slag. Skickar på vänster kanten och ganska snabbt viker han av inåt mot rutan, efter en stund kommer det ett skall.. sedan lite tyst.. sedan flerskall och jag springer ut. Napp på den dolda figgen. När figgen kommer upp ur lådan vill Vegas gärna fram, men sen inga problem med transporten in. Skickar åt höger, ett helt ok framslag.. skickar åt vänster, han är borta lääänge.. jag ropar en gång ingen hund.. efter en stund börjar han skälla lååångt borta. Då har han hittat figgen i sluthörnet. Så han drog kanske 70 meter på det slaget.. så på två slag har han sök av 100 meter och hittat två figgar... Inte så mycket till system kanske.. Sen skickar jag höger och går en rätt lång bit, då kommer han tillbaka ungefär där jag skickade honom. Skickar ut på vänster sidan men det blir ganska grund, eftersom att han sök av där redan. Skickar till höger och han är borta en stund, sen ser jag honom ta sig upp för ett berg och där kommer ett skall som följs av flera. Vi hittade alla figgar men mycket mer än så var det inte.. haha. Vi gjorde nog 7 slag totalt på rutan. Jag såg på Vegas direkt vi gick in i rutan att ok, bästa att jag sköter detta då morsan inte verkar ha koll. Han hade stenkoll och körde sök 'a la vegas. Ja han skötte ju sig och sprang, markerade och det bästa av allt hittade figgarna. (vilket enligt min åsikt är det viktigaste.. men jag vet att det inte är korrekt enligt tävlingsgrenen sök)

Jag fick mest skäll och Vegas fick beröm av domarna.

Jag måste tänka på att ej föra min hund kopplad in i rutan, inte gå så lång på stigen. Det gjorde jag för att Vegas sprang så breda slag att det "kändes onödigt" att skicka flera gånger. Vi fick betyg 7 och 7,5. Jag fick skäll för koppelmissen och att jag vid något tillfälle tog i honom. Vi fick också avdrag för att vi inte hade något system. Vegas fick beröm för sin arbetsvilja/glädje. Att han markerade bra och tydligt (men jag tyckte att han markerade sämre än vad han gör på träning) De sa att han kommer kunna gå lång om jag bara styr upp lite. Lite mer ordning och reda önskades=) Och ja det kan jag hålla med om.. Veggi körde lite enmans show idag, men hej vem gör inte det ibland?

Tillbaka på klubben för budföring, som gick bra. Fick ge dk för att han skulle springa, sedan gjorde han en båge på tillbaka vägen. Så lite avdrag där 8.5 blev det. Jag är nöjd vi har bara tränat typ tre gånger med skytt. Sen platsliggning som han låg hur stabilt som helst på så 10.

Sen var det dax för lydnad. han kändes fin och glad. och jag var avslappnad och inget nervös. Lägrelydnaden är ju kul och kort så det kändes bra.. Av den ena domaren fick vi bara 9or 9,5 och tior på allt. Den andra var lite hårdare och gav som sämst en åtta men även där mycket 9or och tior. Jag är jättenöjd med vår lydnad. Det hela slutade med 503 poäng och en klassvinst.  

Han är mångsidig min Vägzy och ställer upp på allt. Det kanske inte var opptimalt att tävla efter bara tre veckors god träning men äsch.. Det var kul att pröva på och den här gången funkade det bra. Nu har vi gjort en plan för vinterns träning så kommer vi köra högre till våren. Kul! Så håll tummarna för lite snö denna vinter så att man kan vara i skogen.

En trevlig tävling med många trevliga bekanta att prata med, och såklart bästa Maja sådant gillas. Speciellt för en som har lite svårt med väntan. Denna gång gick det superbra och jag kunde behålla både nerver, fokus och pepp hela dagen. Grymt skönt att avsluta brukssäsongen på detta fina sätt. Heja oss!! Det tar vi med oss inför nästa år!!

I onsdags körde Vegas sitt första sökpass på kanske ett år. Han tyckte det var kul kan man säga och sprang hellre än rätt.... I fredags åkte vi till Enköping för att träna med Maja och doggsen. På fredagskvällen innan fredagsmyset så körde vi ett pass sök till. Vi körde i en oavvallad ruta, där fokus låg på raka skick och att testa tomskick med framslag. En rätt laddad hund gjorde väl att det blev sådär. Men ja lite bra grejer fick vi till. Han markerad bra utan belöning och sprang lika glatt ut på nästa skick ändå och lite sådär. Till på lördagen hade vi en ny plan. Korridorer med fokus på raka sick och framslag. Det var bara Maja och jag men det gick utmärkt att figga för varandra. Vi fick till ett riktigt bra pass där vi åt lunch ute i solen för att sedan köra hundarn ai korridorerna igen. Sen åkte vi hem för att vila lite och prata om nästa pass.

Vi startade eftermiddagspasset med skotträning på klubben. Platsliggning för Link, MH-skott för Jamma som gick perfekt och sedan budföring med skott för Vegas. Sedan bar det av till skogen igen för ny ruta och nya korridorer och nya figgar.. Bra lördag!!!

Idag söndag har vi kört först korridorer och sedan gjorde vi om dem till en hel ruta. Korridorerna går bra,, jag har koll och tycker att Vegas sköter sig på det stora hela bra. Han kan ibland välja att slå bakåt fast att det ej är vallat där.. men man kan "fela" honom och skicka igen och då blir det framslag. Sen skulle vi köra honom på stor ruta och då blir det lite mer kaos. Han springer så fort att helt plötsligt har han rört sig typ femtio meter frammåt i rutan och korsar nästan stigen i sin iver att söka reda på sina figgar.. och jag har knappt hunnit börja gå... Ibland är springsjukan inte den bästa sjukdomen... det kan lätt bli fort och ännu fortare, helst överallt NU!!! Men han hittar ju oxå figgar... han markerar helt ok för att ha haft uppehåll ett år.. Nu är det "bara" det där med systemet som ska till oxå. Helt klart kul och utmanande.

Vi avslutade dagen med att äta mat tillsammans och prata igenom hundarna, vad ska man tänka på osv. Vi fastnade i en diskussion om vindar, framslag, hitta figgar oavsett vind, hur kan en hund missa en pinne i spåret, och hur kan en hund missa en figge i söket. Delade meningar men vi kunde gemensamt komma fram till att "de borde ej" missa en figge.  Fick nöja oss med det, eftersom att ingen ännu kan "tala" med hundarna och få svar. Det vi också kunde enas om var att träning ger framsteg OCH det har vi sett i helgen. Dessutom har vi också lärt oss att sök ej behöver ta sjuklång tid om man är effektiv. Vi har kört 5 pass sök i helgen och vi har varit mellan 2 till 4 personer. Allt går med lite planering och effektivt spenderande av dagsljus.. Sen skadar det inte om man har en Maja med sig i sin sökgrupp. Hon kan det där med vind och grejer. Och hon är sjukligt bra på att styra upp och effektivisera! Heja dig Maja!!! Helt klart en bra helg! Med massor av god hundträning!!!

I lördags var det dax för att Jamma att ta sig ut på tävlingsbanorna. Vi har sista tiden sysslat lite grann med kedjor och kommendering, men inte speciellt mycket. Det som har varit är att jag tyckt att Jamma haft fin attityd på sistonde både till träning och till belöningarna som jag erbjudit. Jag hade tänkt att starta henne i appellspår först men kände att tiden inte räckte till det så en lydnadsetta kändes perfekt. Hon har haft lite problem med att skilja på ligg och stå och allt har varit ligg men sista passen tycker jag att det lossnade och hon erbjöd rätt beteende på rätt signal allt oftare. vi skulle i varjefall tävla i skutskär igår och vi har ju oxå ett landställe där så dagen till ära hade vi publik i form av bror och mamma. Samling klockan nio och det kändes helt ok. Jamma var glad och pigg på morgonen och vi kände oss laddade. Väl på plats fick vi info om att det var en domare som skulle dömma och att de skulle börja med eliten...redan där började jag ana oråd.. Lite konstig info följde sedan att de skulle göra platsliggning för eliten och trean men sedan köra på med momenten. Vi tittade en stund men sedan sa jag att vi kunde åka en sväng och slänga sopor osv. Vi sticker iväg och som av en slump åker vi förbi klubben påväg till affären och jag får se att de har fortsatt med platsliggning för klass två och att det lär betyda att klass 1 oxå ska köra plats nu.. Ut med Jamma ur bilen och värma upp henne lite. Det blev en lugn platsliggning och Jamma la till och med ner hakan i marken. Sen fick jag ge dubbelkommando på uppsittet (ett vanligt problem) Direkt till tandvisning där Jamma satt fint efter bara en liten hälsningsattack Hon fick kommentaren åhh ssååå söööt hon är av domaren. hahha ingen kan motstå smöröron charmjamma! Nu var väl klockan kanske tio och nu var det bara att vääääänta. Herregud vad vi väntade... Jag tror att alla blev jäkligt less tillslut, brorsan höll på att dööö av tristess och mamma hade panik för allt annat vi skulle hinna med.. men ja allt som allt så väntade vi i 4 och en halv timme. Inte konstigt att vi inte var på topp... Sjukt dåligt upplägg tycker jag!! Hade varit så mycket bättre att kalla klasserna till olika starttider. Och jag som är så otroligt bra på att hantera väntan nu verkligen, blev superstressad och visste inte hur jag skulle värma Jamma. När jag väl tog henne ur bilen var hon trött och seg och inte med mig som hon brukar. Vi försökte värma upp och peppa igång oss men nej. Hon kändes frånvarande och gled  tillbaka i att alla kommandon betydde ligg typ så innan start försökte jag peppa mitt stå kommando med bra belöning men det hjälpte ej. Hon gick ett ok fritt följ, släppte lite i helt om och språng. en åtta i betyg fick vi. Sedan fick jag ge dk på typ resten av momenten på uppsittet efter läggandet, på inkallningen, hon la sig på ställandet, hon blev sjukt nyfiken på hinken som TL tog apporten ur, där fick jag nästan inte med mig henne till hoppet. (något att träna på) Väl vid hoppet fick jag ge dk för att få henne att starta. så nja det var väl ingen bra tävling direkt. Jag tyckte inte att hon svarade så bra på mina förberedande signaler som hon brukar eller mina tävlingsmässiga belöningar. Hon gjorde ett okej jobb. men trots alla dubbelkommandon som jag fick ge så hade hon fart och precision. Så det finns där. Nu har vi bara lite attitydsträning att jobba med både på hund och förare. Det var i varefall spännande att tävla med henne och jag vet nu lite mer hur jag ska jobba med henne. Hon är en annan typ än Vegas men hon har jättemånga fina sidor som jag måste bli bättre på att plocka fram. Jag måste hitta en uppvärming som funkar till henne och jag måste hitta ett sätt att nå henne även när hon är lite trött och off. Vi måste hitta bubblan. Resten av helgen har vi spenderat i skogen på långa promenader och på landet tomten med bus och träning för hundarna. samt med god mat och en hel korg full av kantareller så även mamma blev nöjd. Känns inte som någon större risk/chans att de följer med på någon mer tävling i varjefall. Sjukt mycket väääääntan. Men nu ska vi ladda om och lägga om träningen lite.

I fredags åkte vi till Borlänge för att vara med på deras elitspår som var på lördagen. Samling tidigt så vi bodde på vandrarhem under natten. Det var rätt mysigt. Väl på plats så drog vi start nr nio och var med i grupp nr 2. Platsliggning utan problem fick börja dagen. Sedan började det som är det svåraste med brukstävlingar tycker jag... Att vänta! Vi fick vänta en och en halv timme innan vi åkte ut till spåren. Men väl på plats i skogen flöt allt på bra och domaren kom enabbt till oss. Selade på och gick till rutan. Vegas gick ut rakt och fint till bakkanten på rutan och hittade spåret där. Det bar bestämt av åt vänster vilket visade sig ännu en gång vara rätt håll. ( vi har haft vänster upptag på alla årets tävlingar, undra om nästa år blir ett höger år=) Sen började jakten på pinnarna, Vegas spårade sjukt bra och noggrant i ett lagom tempo. Det gick som på räls och han plockade pinne efter pinne.. Efter en mycket kort stund hade vi fyra pinnar redan, sen dröjde det lite till innan den femte kom. Hoppet om alla små pinnar infann sig igen.. Och ja visst blev det så. När Vegas vände sig om med den sjunde pinnen i munnen så dog jag en smula av lycka. Vi har aldrig haft full på ett spår.. Jo appellen men inte sedan dess. Knappt ens på träning. Sen efter bara kanske 20 meter efter sista pinnen fann vi också slutet så hitill var allt frid och fröjd. Vegas fick såå mycket belöning och beröm för att han är den bästa jäkla hunden i världen. Vi var ett bra team. Och jag gjorde även här ett inlägg på fb om att jag inte bryr mig om hur resten går för fullt på spåret var vår målsättning för dagen. Detta visade sig tyvärr inte stämma... Tillbaka för klubben där det blev lite väntan inför uppletandet. Värmde upp Vegas på ett bra sätt. Han kändes lugn och redo för sin uppgift. Rutan var stor öppen och fin. Började att skicka i det högra hörnet. Inget napp utan vegas rörde sig nedåt i rutan. Tog in honom och skickade ut honom igen. Napp i det vänstra hörnet. Bra! Snabbt ut igen och fick även nu träff efter lite letande, ganska långt in mot kanten av rutan. Skickar ut igen och det ser ut som att han fastnar på en gammal lega men snart börjar svansen gå och han hittar ett nytt föremål. Nu förstår jag att vi har missat ett föremål på högerkanten. Så förflyttar oss dit och börjar skicka Vegas han springer ut på djupet och sedan springer han och letar där ute. Tyvärr så går tiden ut men jag tycker att han jobbar fint hela tiden och slog ej över i springsjuka. och jag skötte mig bra och hade koll på vart han plockade föremålen. Skulle väl ha skickat på högerkanten lite snabbare. Men nöjd med hur han jobbade.  Nu kom dagens lääängsta väntan. Det visade sig att jag hanterade den dåligt trots en bra plan innan ( tyvärr dog min telefon så jag kunde ej lyssna på musik som var min plan) Såg många fina hundar på lydnaden innan det var dax för oss. Värmde upp honom för kort. Hade dåliga/ negativa tankar med mig in på plan. Och för en sådan hund som Vegas är kan man inte dölja något han läste av läget direkt och reagerade med lugnande beteenden så som vända bort blicken, slicka sig om munnen, ta ut lite avstånd till mig. Allt för att få koll på läget. Jag såg de här signalerna tydligt efter fria följet och ännu tydligare efter inkallningen. Men jag körde på ändå. Med facit i handen skulle jag tagit några djupa andetag, tagit mig tid att försöka lämna negativa tankar bakom oss och gå in i bubblan med Vegas. Trots detta kämpade Vegas på och försökte sitt bästa. men han var på tå och väldigt känslig för mina signaler. jag gjorde noll för att hjälpa min hund och känslan var minst sagt sämst när vi lämnade planen. Vegas missförstog mig helt på hoppet och trodde det var dax för belöning, han hoppade därför ut men väldigt snett mot utgången och då klarade han ej att hoppa tillbaka utan gick runt. sen halkade han på stegen och trillade ner några steg. Jag får bara hoppas att Vegas är av den förlåtande typen och inte låter detta påverka honom längre fram. Så vi gick ut stenhårt men klarade oss inte ända fram. Vegas var än en gång duktig och jag var en än gång lite mindre duktig, typ sämst. Vi blev trea på 547 poäng (certpoäng) men med en tråkig känsla och dagen fina spårarbete kändes avlägset. Till nästa säsong behöver jag jobba på att hantera väntan, att kunna ladda om, att hjälpa min hund alltid oavsett vad som sker. Att inte svepas med eller påverkas av andra. Vegas ska nu få vila från hårdare träning ett tag och vi ska göra lite andra saker medan jag funderar ut en bra plan. Vissa moment behöver mest underhållas medan vissa behöver mer grundträning. Perfekt för senhöst och vinter. Det jag tar med mig från dagens tävling är hans otroligt fina spårarbete och påsläpp. Hans fina attityd i uppletande rutan och att han jobbade så fint. Att han fick en tia på tungen, med galopp både ut och in. Att han fick betyg nio på skallet trots hans väldigt sammanbitna matte. Det jag inte vill se igen är min taskiga attityd och negativa tankar. Hur kan jag kräva/vilja ha fin attityd från min hund när jag inte ger det tillbaka? Nä skärpning! Vägen hem kändes lång men med en laddare till telefonen, bra musik och fina vänner som väntade så gick det hyffsat fort ändå. Kvällen blev lyckad och vi kan ju om inte annat dra lite lärdom av detta=) Så inget ont som inte har något gott med sig... TYP! spårsäsongen är kort och den är för vår del över nu. Nu får vi ladda om och komma igen nästa vår!

Helgen som gått har spenderats i Laxå där valltävlingen Guldtackan för aussies gått av stapeln. Jag kom dit på fredagskvällen lagom till tacomiddag för funkisarna. Vegas och jag hade stannat till i Enköping för att sista minuten träna lite på våra får. På lördagsmorgonen var jag nervös. Vi fick veterinär besikta hundarna av en supergullig veterinär som verkligen tog sig tid att titta igenom hundarna så noggrant. Väl på startlinjen så kände jag mig lite lugnare. Skickade Vegas till höger och han gick ut jättefint. Skönt! Det är något vi tränat mycket på. Resten av banan flöt på fint och Vegas jobbade jättebra. Lite högt tempo ibland men jag tjatade ligg men han la sig inte på alla mina kommandon men han saktade i varjefall ned. På några ställen la jag honom lite för länge, och där drog domaren poäng hon tyckte inte att jag använde min kraftfulla hund på rätt sätt=) Och när vi skulle fålla in dem så tänkte faltiskt två får smita förbi och dra hem till ladan för att jag lagt Vegas för långt bort. Men Vegas gjorde ett bra jobb och tog tillbaka dem. Det hela slutade som nog de flesta vet vid det här laget med en andra plats.

Ett poäng från vinnaren och lika poäng med trean. Men Vegas hade lite bättre hämt poäng. jag är supernöjd för detta trodde jag inte, det var verkligen många superfina hundar med. Jättekul att se så många bra vallande aussies. Vid prisutdelningen skulle även domaren få dela ut ett hederspris till någon hund som hon gillade lite extra. Hon började prata och sa att hon valde mellan två hundar och att hon ville ge pris till båda men var tvungen att välja en tillslut. Den ena av hundarna var Rosso och sen blev jag verkligen jätteförvånad när hon säger att den andra var Vegas och att hon ville ge priset till Vegas. Hon tyckte att han hade öppna fina flanker, fint fotarbete och var kraftfull i sitt arbete. Sen sa hon en supergullig sak att hon tyckte att han "pratade" med fåren.  Och då tänkte jag genast på Babe den modiga lilla grisen som pratar med fåren och säger snälla ni kan ni inte flytta er för mig. Jag lovar att behandla er väl. (typ) Och det kände jag att ja det passar in på Vegas han är fan den snällaste och bästa jäkla hund som finns. Han gör ALLT som jag ber om. och inte nog att han gör det, han gör det så jävla bra oxå. Det spelar ingen roll vad det är han ska göra, han gör alltid alltid alltid sitt bästa och om han inte gör det för sin egen skull så gör han det med glädje för min skull. Han kanske inte kommer från vallande linjer, men han har ett öppet sinne, är alltid snäll med djuren, älskar att samarbeta och att vara till lags, älskar att lära sig nya saker och gillar utmaningar. Han ger aldrig upp i något jobb. Och när jag köpte honom hade jag inga planer på vallning över huvudtaget. Jag kan verkligen inget om vallning, utan det som vi kan har vi lärt oss av andra. Jag är verkligen inte bra på att läsa djuren eller liknande. Så våran coach Maja (m. Link) får ibland slita sitt hår, men snäll som hon är så ger hon inte upp om oss. Tack för det!! Vi fick verkligen superfina priser, ett fårskinn, en vallningspipa med ett lyxigt halsband att hänga pipan i. En vallstav. Ett presentkort på en målning på ett personligt kort. Och ett halsband där det står Vallhund på.

PÅ kvällen fick vi gå kurs för domaren Lena Karlsson. Jag gillade verkligen hennes sätt att tänka och vi fick med oss massor av nyttiga tips hem. Nu vill vi träna mera. Sen hem till Erika med sambo på kvällen där det lagades vildsvin till middag det var verkligen sjukt gott. Tack alla för en toppenhelg!!

Igår var Vegas och jag iväg och tävlade Elitspår i Tyresö. Det var Dm för stockholms distriktet oxå. Hela 19 ekipage var på plats för att göra upp i tävlingen.

Uppladdningen natten före tävlingen var sådär, vaknade flera gånger under natten av diverse saker. Hundar som tuggade ben och allmänt stök. Så när klockan ringde var jag trött. Men iväg kom vi utan speciellt mycket tid att rasta hundar eller äta frukost på. I bilen på vägen till tävlingen så hinner jag tänka på allt vi borde ha tränat på under den sista tiden men som ej riktigt har blivit av.Men skitsamma det får bli som det blir. Väl på plats så drag jag start nr 1. Det blev en överraskning, men rätt skönt. Skönt att få spåra direkt tycker jag men också lite stressigt att vara nr 1. Vegas hann pinka lite på väg till spåret sen var det jobb som gällde. Påsläppet blev kanon. Han gick rakt ut i bak kanten på rutan och fann spåret kollade av två steg åt höger innan han bestämt vände till vänster och vi var iväg. Dubbel tia på påsläppet med mycket beröm, domaren hade kommenterat med fint och en glad gubbe. Nöjd!! Spåret var roligt och väldigt kuperat och rätt blött. Vegas låg på bra och hade ett högt tempo. Spårade superfint utan något tapp. Efter sex pinnar så kände jag åter igen att YES! nu får vi in alla sju små pinnar. Upp för en brant backe där det kändes som att jag skulle spy. Utan frukost och värsta springpasset och ingen sömn gjorde sitt. Men då vänder sig Vegas om med slutpinnen i munnen. Duktig kille MEN så himla onödigt att lämna hela 21 poäng i skogen. TRÄNA!!! Har gjort en plan för detta nu. Ska se om det ger resultat.

 Nu väntade en lååång väntan vi var nog klara med spåret typ halv nio. Uppletandet började halv ett. Jag blev riktigt seg under denna tid. Det var kallt och ja ni fattar. Inte på topp direkt. Väl dax för uppletande värmde jag upp honom med lite vindövningar och upplet som kändes bra. Rutan var rolig ganska kuperad med ett berg på ena sidan. Vegas sprang på bra i rutan och fann väl första föremålet rätt snabbt. Sen fick han jobba rätt länge innan nästa föremål kom in. Han sprnag rätt mycket och letade mycket på ett ställe med ett litet stenrös men inget napp. Några gånger stannade han även i rutan och tittade på mig. Det har han aldrig gjort och jag vet inte riktig varför? Tiden gick och jag blev stressad och kände att hjälp jag kan inte göra så mycket för att hjälpa dig kompis. Tog in honom och skickade i vänster kant då fick han ett föremål. Sen sprang han ut på ett skick till sedan tog tiden slut. Långt ifrån ett bra upplet men han jobbade på och hittade ändå tre saker. Han skötte sin del men jag blev passiv på stigen och kunde inte hjälpa honom på ett bra sätt.  Det största plusset av allt INGET tugg. Super!! Snabbt in med föremålen och bra avlämningar.

Värmde upp honom på planen där han kändes fin. Sedan lite mer väntan innan plats och lydnad. Platsen var fin alla låg superfint. Till lydnaden undrade jag om Vegas skulle vara påverkad av sin sega och trötta matte. Men jag spottade upp mig och vi gick in och körde gärnet. Han var jättefin och taggade. De moment som är lite sämre även på träning var även det nu under tävling men mycket var så himla fint oxå.Framåtsändandet är jag nöjd med. Det är ett svårt moment där vi har en del brister men vi fick en 9. väldigt nöjd med det. han sprang ut bra och saktade ner bra.  Ett onödigt skall på hoppet hade han för att jag taggade på honom lite mycket. Ena domare såg ett islag i hindret MEN det var det faaan inte. Sen missade han tydligen an pinne på stegen. Det har aldrig  hänt! Men vi avslutade i varjefall tävlingen med dagen bästa lydnadspoäng. Och vi fick med en riktigt bra känsla av planen. Vi lekte åt leverpastje och lekte lite mer. Han är bäst min vägzy!! Det hela slutade i varjefall på 578,25 poäng. Ca 7 poäng från ett garanticert men det suraste av allt var att vi bara var 2 poäng ifrån ett släpcert. Hade han inte skällt på hoppet el missat ett steg på stegen eller om vi bara hade fått det sista föremålet i uppletandet. Eller om... Ja ni fattar va? Rätt surt!! Vi ältade detta igår och liiite idag. Sen ska vi gå vidare mot ännu bättre resultat och ta cert på dessa tävlingar. Synd bara att höstsäsongen typ är slut innan den ens han börja....Men för övrig är jag jättenöjd med tävlingen. Vegas var pepp och duktig. Till nästa tävling ska jag också vara pepp och duktig. 

DEt bästa på pristudelningen var att jag visst bara råkade ha Jamma med mig. men ingen märkte någon skillnad. Så Jamma fick stå på pallen och ta emot silvermedaljen. Hon blev även fotograferad av divers... Och efteråt fick hon mycket beröm för att han var en så trevlig och fin hund!! hahha men vadå Jamma är också en trevlig och fin hund och en dag kanske det är dax för henne att ta emot en egen medalj på ett DM i elitspår. Bra träning för den lilla. För övrig under tävlingen fick Vegas mycket beröm för sitt fina arbete och för sin kroppstyp. De tyckte han såg ut att vara en arbetande hund med drag under tassarna. Och det är han ju också! Min fina och bästaste arbetshund och kamrat! Heja team VEGAS!!!

Bästaste Jansson har blivit ett år. Herregud så tiden går. Nyss var hon ju pytteliten och gnagde sönder allt som kom i hennes väg. Med en förkärlek för sladdar och lister. Nu är hon ju en liten unghund som ska till att starta sin karriär inom hundsportens värld. Vi får hoppas att hon snart får komma ut på arenorna och visa upp sig. En spännande höst väntar med MH, röntgen och eventuella tärvlingsstarter. Det blir superkul!

Vi har varit på sockerträff oxå. Det var kul även om det var en mindre skala som dök upp i år. Vi körde lite lydnad och tävlingar på fredagen som var superkul. Det var OS inspirerat. Snabbast på 100m som bästa vägzy vann. Snabbast på 110 m häck som bästa Vägzy vann. Och sen var det ett uppletande, hämta så många saker som möjligt på 3 min. Småttingarna fick lite hjälp genom att föraren fick följa med ut i rutan. Jamma var en hejjdare på detta och hon hämtade hela 8 saker. Så hon vann. Så det slutade med att Vägzy och Jansson kammade hem rubbet. Rätt grymt måste jag säga. Jag tror det hänger på färgen.. Svart trefärgad is tha shit!! På lördagen körde vi sök och spår och avslutade med bad och vallning. Jättetrevlig helg och alltid kul att träffa syskon med mattar

I övrig är det tillbaka till vardagen efter en lång och skön semester. Känns ju lite sådär men samtidigt gäller det ju att njuta av vardagen oxå och det gör vi med goda träningspass på klubben och i skogen. På sista tiden har vi vallat en hel del och det har gått lite frammåt tror jag bestämt men samtidigt mycket kvar att lära. Annars tränar vi på med brukslydnaden. Vegas är anmäld till två elit spår nu i september så nu återstår frågan om vi ska komma med eller ej... alltid lika spännande. Jag har bråkat lite med framåtsändandet, men kommit fram till att sluta med det och acceptera det gamla sättet. Vilket jag ändå tror blir bra. Nu ska vi bara nöta in det. Annars har jag tittat på apporteringarna som det ibland kan komma ett hmmm morr/gnäll på vid gripandet. Vill ändå inte peta för mycket då han har bra fart in och ut.. Hoppet ska också få sig en omgång, som ska betyda hopp och spring på andra sidan tills jag säger annat. Kan bli bra... I övrig känns han fin. Nött på med ingångar i sommar och de känns betydligt djupare och rakare. Skallet var ruskans bra sist jag körde med kommendering. krypet kan bli lite bättre. Men attityden är kanon. Lite uppletande och lite spårträning på det här så känns det kanon.

Jamma har oxå börjat nosa på det här med komendering och kedjor. Det känns kul! Finns mycket att lära en liten tjej...

River har börjat gå med benmanchetter så jag hoppas musklerna ska komma tillbaka snart på frambenet.