Igår gjorde Jamma debut i lägrespåret. Vi var reserver till vårt hemma spår och i torsdags sa de att vi var med. Kul tyckte jag och alltid roligt att tävla på hemmaklubben. Skogarna runt stockholm överlag är ju kanske inte de bästa. Men denna skog brukar vi träna en hel del i så det känndes ju ändå bra. Mycket stigar och folk osv. Väl på plats så drog vi start nr 6. Lite väntan men sedan var det dax, selade på och så var det en bit att gå. Väl framme vid spåret kändes hon taggad och började genast nosa efter spåret. Iväg kom vi alldeles utmärkt och hon tuffade på. Vid ett tillfälle stannade hon upp och tittade över axeln. Det var ju trots allt två domare och en tävlingsledare som gick med. men sedan fortsatte hon bara som vanligt. Hon kändes jättepigg och spårade med bra fart. Pinnarna började rinna in. efter fjärde pinnen var vi vid ett dike och när det tog slut vinklade hon vänster. Men blev tveksam och gick tillbaka försökte igen och denna gång gick hon över en ganska bred steg och försökte där. gick till höger och hon drog iväg men efter ett tag kändes det som NEJ. Gick tillbaka till diket igen och hon försökte och försökte. Tiden tickade på jag började bli lite irriterad/arg. Hon ville slå neråt och tillbaka. Tillslut visste jag knappt vart vi varit och inte. så det var bara att sela av och gå till bilen. Så konstigt, Jamma brukar vara säkerheten själv i spåret så jag var jätteförvånad. Men men så kan det väl vara. Jag antar att hon försökte lösa det så gott som hon kunde, men när vi inte haft sådana här tapp så visste jag inte riktigt hur hon löser dem. Lät henne inte jobba som hon borde fått, utan försökte styra och jag visste ju inget om spåret. Knäppt blev det och vi får träna vidare helt enkelt. Dagen till ära hade jag lyckats lura Bella och Maja till stockholm. Snopet för dem, men vi använde tiden till att träna hundarna, shoppa och utvärdera med en god lunch.

Väl hemma igen kändes det ju onekligen rätt tris, så jag gjorde snabbt en plan för hur vi ska träna spår från nu. Hon är ju en naturligt duktig spårhund, min bästa spårhund brukar jag ju säga för hon är så noggran. Mer erfarenhet behövs.