Höst och vintermörkret är här. Jag hade glömt hut otroligt opepp man bli. Inget känns kul, det är mörkt, det är lerigt, det är kallt, det är blåsigt. Man har inget mål (tävling) för sin träning, det känns långt borta att vara på topp i april 2013. Men ändå vad ska man göra, oavsett årstid och väder så väntar det peppade tränigssugna hundar hemma. Med glöd i blicken och krut under tassarna. Så det är bara att ta sig samman och söka efter den där lilla gnistan som ändå gör att man söker sig ut på träningsplanen och skogen, varför gör man det? För att bli bäst? nja! men en anledning är för att hundarna ska må bra, de är aktiva hundar man skaffat sig så bäst att leverera även när man helst av allt önskar sig tre guldfiskar. Men oftast så gör jag det av den enkla anledningen att jag älskar det. Jag älskar att träna de där knasiga hundarna, jag älskar att fundera ut lösningar, att testa, söka efter ny kunskap och att disskutera lösningar med andra nördar. Den där känslan när hunden gör precis så där som var ens målbild oavsett om det sker en gång på träning eller resten av hundens liv. Och oavsett vad det är, liten enkel skitsak eller stor jättesvår kedja, det är då det känns så häftigt att jag har varit en del av det där. Jag har kunnat förmedla och lära ut precis det DÄR till en annan individ. Det är glöd, det är passion! Men under de mörka månaderna kan jag väl ärligt säga att glöden kanske är lite åt det svalare hållet.

Idag fick det bli ett rätt oseriöst uppletande, River var med och vallade rutan och jag slängde ut 10 saker på en rätt liten yta. Vegas fick öva sig på att hitta träff rakt utan för mig, att där jag skickar där finns det grejer. Han fick även öva sig på att INTE tugga och hejj vad bra det gick. ut med sakerna igen för sen var det lillans tur, hon är så fin, springer ut i fint tempo, letar och hittar och avlämnar med fin fart in. Tre saker fick hon hämta innan jag inte ville utman mer, utan lämna en smak av mer. Vegas fick sedan i rasande fart hämta in resten tävlingslikt och utan belöning. Bra strörning i form av främmande man som gick rakt genom rutan. Inga problem sa den jobbinriktade veggisen och fortsatte med sitt uppdrag. dagens klantigaste var när jag skickade hunden och trodde det låg ett föremål kvar.Det gjorde det inte för den låg i högen blande de andra snyggt avlämnade sakerna. Men Vegas var glad ändå och fick som belöning hämta valfri sak från högen med redan uppletade saker. Han valde en sockervind så klart. Finns att jobba på men farten och glöden att hitta är det inget fel på.

Efter detta åkte jag till klubben där det var snormörkt, tände lampan ocg det kändes inte som det skulle hjälpa men det gjorde det och blev riktigt ljust. Bara att köra igång. De tre hundarna fick komma ut en och en och träna för två korvar var. Jamma började, hon tränade korta kedjor med ligg, stå och inkallning, stå, hopp. Har som plan att träna in en tävlingsriktig belöning innan den riktiga belöningen kommer. Ett projekt men känns som användbart på jammet. River fick öva sig i att kedja några olika tricks och att använda avståndsbelöning. Det var svårt. vegas fick träna dirigering på lååånga avstånd. Men att även här hitta rakt ut där jag pekade. Hör och häpna han sprang rakt!! Sen fick han nöta lite fotgående och kryp. Sen fick Jamma komma ut igen och träna lite grundövningar så som att växla snabbt mellan två saker, springa snabbt tillmatskål på kööör kommando. Runda en soptunna med snabb fart på varierande avstånd. Som avslutning fick hon träna fokus i utgångspos. på olika ställen på planen.

Det var det.. Inget som lär ta oss till SM, men liite nöjdare hundar kunde nu tänka sig att följa med hem. Så har vi den där Jamma, hon är en rolig hund. Supersöt är hon också och gosig. Jag håller på att leka med tanken vad jag ska göra av henne. Ska hon vara en ren brukshund där vi ska gå all in på brukset. Göra henne till en manisk spårhund eller ska hon bli en häftig lydnadshund med detaljer och fart...?Just nu är hon ett mellanting, hon har mycket fina detaljer som kan bli en superfin helhet med rätt vägledning i både brukset och lydaden... Hon är speciell den där lilla. Min lilla prinsessa som är den som hittar på bus när hon får tillfälle och som alltid möter mig med en tokig blick, och glad svans.. hon vill vill vill massor!!

I helgen har vi dock både spårat och tränat upplet. Jag blev pepp på svåra kortare spår till Vegas med mycket knas i. Blev även pepp på att Jamma gjorde fin fina lösrullemarkeringar. Så nu har vi saker att öva på innan snön kommer. KUL!!