Vegas och jag tävlade elitspår i knivsta i lördags. Vi blev inringda på torsdagen och det kändes så kul och skönt efter förra helgens utan slut tävling i skutskär. Vi har laddat med massor av träning sedan sist speciellt uppletande träning. Vädret på lördagen lämnade allt annat att önska. Det regnade, blåste och var ca 4 grader varm. Vi lottades att börja med lydnad. Vegas kändes bra pigg och med på noterna. Domarna kändes hårda men hårda mot alla. Vegas gjorde mycket fint, så som kryp, apporteringarna, hopp och stegen. Halvbra saker så som fria följet, skall och inkallning och en ruskigt ful sak, framåtsändandet. Fasiken alltså det momentet är så svårt att få till på tävling. kan bero på att det behövs typ fem pers för att ens kunna träna det tävlingslikt och jag tränar allt som oftast själv. Jag är i varjefall nöjd med lydnaden. med tanke på väder och obefintlig träning (nästan) med komendering så fick Vegas och jag ihop dagens högsta lydnadspoäng.han hade fin attityd och var glad och med mig hela tiden. Jag var bra och belönade honom på rätt sätt och förberedde honom inför nästa moment med våra moment rutiner. Så dax för spår. Började med bakspår och allmänt trassel i rutan, linan fastnade, han färste inte riktigt på spåret. Men iväg kom vi. Han hade det tufft i början och vi spårade lääänge innan det kom någon pinne. Sen var det tufft och hårt och Vegas fick verkligen kämpa för att finna spårets väg fram. Vid ett tillfälle så spårade han över ett kärr och jag fastnade mer och mer med stövlarna i kärret och började undar om det var rätt. precis så fann vi en pinne som tur var. Men han slog mycket och fick cirkla tillbaka både en och två gånger på vissa ställen. Jag kände att tiden gick och det kändes nästan som att vi gick i cirklar. Fem pinnar senare och 30 minuter av ren kämpar glöd så finner vi vårt slut. Så glad för att vi kom runt spåret men två viktiga pinnar bort. Attans! Men som han kämpade min Vegas han är ju ändå ung och ganska oerfaren spårhund. Väl tillbaka på klubben så inser vi att det bara är fem av femton hundar som kom runt spåret denna dag. Jag är glad för vi ska äntligen få testa uppletandet tävlingslikt igen. Jag är nervös och värmer upp Vegas med några vindövningar och leta föremål framför mig övningar. Går bra. Rutan är en rätt öppen och snällruta men det blåser typ storm. Vi passar på att transportera oss längs stigen för att börja i det vänstra hörnet på väg dit ser jag redan att Vegas har ett föremål i nosen. Bingo. Kopplar loss och skickar honom lungt och han springer direkt dit och finner ett föremål. Skön känsla, sen flyter det bara på och innan tre minuter gått har Vegas fångat in alla fyra föremål och herregud så nöjd och glad jag är. Fina bästa Vegas sprang i galopp men i en lagom galopp och letade så fint hela tiden. Han slog inte över i springsjukemod utan höll sig cool hela tiden. Betyget blev 9-10. Ena domaren tycket han tuggade lite, och det kan jag hålla med om.. Den andra domaren såg dock inget tugg och kunde således ej dra för det. Sjysst tycker jag. Nu jobbar vi på tugg vid sidan av.(Fick bra tips av Towa Lindh till det) Tillbaka till klubben och nu dax för platsliggande med skott. Den går kanon. Och nu börjar snillena spekulera, vem vinner osv. Jag visste inte mina poäng på spårpåsläppet men misstänker betyg 6 (vilket det oxå var) De andra tror att vi vann och jag tror att en fin schäfer vann. Vid prisutdelningen visar det sig att Vegas och jag blev trea men med dagens högsta poäng. Men vi har inte tillräckligt med poäng på huvuddelen som är spår och spårupptag. Uppletandet räcknas inte in. Detta visste inte jag, så det tog lång tid att förstå varför vi blev trea på bäst poäng. Så surt!! men ändå Vegas har ju gjort allt så bra. Så jag kan inte annat än vara nöjd med honom. En pinne till eller framspår så hade certet varit vårt. Om inte om fanns. Om jag bara hade tagit tillbaka honom i början på spåret för där fanns nog en pinne eftersom att vi spårade så läänge innan vi fann någon pinne. jaja shit happens! Och med brukset är det ju lite så att det är lerning by doing som gäller. Ingen kan riktigt berätta och det är svårt att vara publik ute i skogen. Så man får helt enkelt tävla för att lära. Så många delar att vara supernöjd över och ändå en liten liten besvikelse kludd. Men nu lägger vi detta bakom oss och träna ännu hårdare inför nästa start.

Jamma och jag har varit på kurs för Towa Lindh måste säga att jag verkligen verkligen gillade Towa och hennes tänk. Hon hade massor av superbra tips och idéer. Det var kul att gå med Jamma oxå, hennes första lydnadskurs. Så nu har vi massor att träna på med nya tankar. Kul!! Så full fart framåt! passade på att få lite tips om framåtsändandet oxå, så nu har Vegas och jag lite nya tankar att pröva. plus att både Rive roch Jamma ska få lära sig framåtsändande ala Towa