helgen har gett ett otroligt tävlingssug hos oss. På lördagen blev Maja och Linkan uppflyttade till högre söket. På söndagen blev sanna och fina mamma Tijah uppflyttade. På lördagen tog även klubbkompisen Åke och hans Yrax cert i sökskogen, hela prispallen fick cert så otroligt coolt. Grymma ekipage både i skog och på lydnadsplan. Det är inte ofta en brukstävling bjuder på det!

Så på söndagen var det bara att börja träna. Började med brukselit lydnaden. Körde igenom alla moment med komendering. Finns mycket bra, vi skulle i dagsläget få poäng på allt. Men vi vill ha tio så nu är det bara att lägga in en högre växel. I spårskogen är han så grym just nu. Han bara dammsuger oss genom spåret och även fast jag har lagt in skogspinnar och de är små så små så små så plockas det pinnar på löpande band. Även spårupptagen flyter på. Har en tanke om hur jag ska fortsätta träna det. Ska göra en plan.

Uppletande kör vi och det är då inget fel på varken fart eller nos. Det som kan bli avdrag är väl tugg, men vi jobbar på det....

Idag körde vi ett helt magiskt pass med massor av bra genombrott i framför allt framåtsändandet som jag hoppas ska leda till ökad förståelse hos Vegas. Baklängeskedjas och just nu slänger han sig in till mig efter långsammarschen... hoppas det fortsätter så. och jag fick också en aha upplevelse idag till hur jag bör fortsätta träna. Jag bara älskar när det händer. Plötsligt händer det och allt det där. Bra gripande på apporten både metall och tungapporten, för tillfället ignorerar jag kampmorr till förmån för fart och engagemang. Och det har han gott om just nu. Jag ignorerar även små små förväntansgnäll på inkallningen. jag kanske kommer ångra mig men herregud så underbart det är med en hund som maxar på alla sträckor på inkallningen nu och inte mesar som han gjort ett tag innan. Vi tar det, just nu i varjefall. De enda moment som jag inte släpper igenom ljud i är i fotgåendet/krypet och i tyst delen på skallmomentet. Sen skiter jag i resten! han ljudar av rätt tanke enligt mig och då får det vara så ett tag. Världens bästa vägzy! Nu köör vi!!

Bitar att ta tag i är fotgåendet, ständigt detta fotgående som jag egentligen gillar att träna men som allt för ofta hamna i skymundan till förmån för fart och fläkt moment som jag äääälskar.

Långsamdelen i framåtsändandet

mer rutin på stegen

Sen har vi den där lilla ausssien som hunnit bli åtta månader där pågår just nu projekt galen... vad gör henne galen.. Hon älskar ju mina andra hundar, att leka både spring lek och närkamp. Nu ska hon lära sig att leka hundlekarna fast med mig. Två veckor av galenskap väntar... vi ska tända henne på lek/träning med sin matte. Är tanken i varjefall. Jag har curlat henne och inte lagt nog med tid på henne. Gör om gör rätt förhoppningsvis....Herregud när vegas var åtta månader gick vi på räddning, tränade hejvilt och åkte halva sverige runt i jakt på träning. Det kan hända att jag inte riktigt har lagt sååå mycket på min lilla jansson unge. Som min enda tävlingshund hade vegas obegränsat med tid och engagemang och allt jag ville var ut på tävlingsbanorna... Nu har jag ju veggi och herregud vad mycket man måste lära en hund innan man ens kan tänka tävling, hade lite glömt det...

Annars har vi vallat en del. Sjuktsvårt, man blir galen förbannad och vansinnig på samma gång och sen helt plötligt finns det en liten ljusglimt... sen kommer alltid tanken.. vad ska jag ha det till, det krävs många många många timmar om man vill ha en bra vallhund.. Vill jag det? Det går upp det går ner det är en evighetsmaskin typ!?